Mina musikpass under VFU:n!

Dagen för mitt första musikpass var under en dag då de flesta av barnen var lediga. På grund av det blev det endast 8 stycken som kunde deltaga. Under mitt första pass berättade jag en musiksaga som handlade om Olle som rymt hemifrån för att slippa göra de sysslor han haft hemma på gården. På sin färd får han en bästa vän, som är en häst. Han besöker även en bondgård, blir jagad av vargar, går vilse och sjunger och dansar regndans med en indianstam.

Sången var en gammal dansk indiansång jag hittade på internet. Här är texten:

Du står på klippans topp
och bakom stiger solen opp
Andetagen syns i luften
en morgon kall och klar

Hästen frustar i ditt hår
följer med dig när du går
Ner till byn, och ut ur skogen
som du kommer från


Indianer - barn av allt som gror
vatten, eld och jord
Indianer - kallar du på mig

Bergen gör dig fri
dom kan du gömma dig uti
Som ett djur, emellan träden
smyger du förbi

Jag vet du inte liknar mig
men ändå jag följer dig
så länge du kan fånga
bli rjag aldrig fri

Indianer - barn av allt som gror
vatten, eld och jord
Indianer - kallar du på mig

Indianer - barn av allt som gror
vatten, eld och jord
Indianer - nu är jag på väg  

 Barnen fick sjunga med så gott de kunde i refrängerna fast så mycket sång för dem blev det inte då de fängslande tittade på mig och lyssnade fint. Kempe & West (2010) menar att musik väcker väldigt olika känslor hos olika människor. Något som jag inte tänkte på var att fråga barnen efter att de lyssnat och sjungt klart var vilka känslor de själva kunde tänkas känna i samband med sången. Det hade varit väldigt intressant att få reda på. Synd att jag kom på det i efterhand bara. En gissning är iaf att de kände sig trygga på något sätt där de satt lugnt och fint. Jag försökte sjunga sången genom en egenpåhittade melodi eftersom jag inte hade den blekaste aning vad det var egentligen. Men jag blev nöjd och barnen verkade nöjda, så det verkade lyckat.

Både barnen och min handledare uppskattade verkligen sagan vilket kändes oerhört skönt. Jag fick en komplimang av ett barn efteråt som sa att sagan var grym vilket alltid känns bra. Det passade bra att det inte var så många elever på skolan denna dagen då det var lugnt och skönt och det fanns inte så många störningsmoment. Jag fick tillgång till ett rum där jag och barnen satt på stolar och i vissa delar av musiksagan fick de själva medverka och agera utifrån sin bild och fantasi av sagan. Jag ställde även frågor kring ljud och liknande. Under sagan förekom en del samtal som stannade upp sagan litegrann men inget som kändes så farligt då det barnen pratade om handlade om sagan och saker kring det som kom upp i deras tankar.

Under mitt andra musikpass skulle barnen själva försöka göra musiksagor med min hjälp. Detta moment känner jag blev mindre lyckosamt men barnen försökte ändå och tyckte det var roligt att hitta på ljud och rörelser. Det problematiska var att jag inte planerat hur musiksagorna skulle utformas tillräckligt bra och därför fanns det inte tillräckligt bra ramar för mitt upplägg. Men detta blir en fin läropeng för framtiden.